12 Maj
Internationella sjuksköterskedagen
Idag firar vi
Natten till den 12 maj 1971, strax efter midnatt, samlades omkring tusen stockholmare i Kungsträdgården för att med kropparna stoppa nedsågningen av tretton hundraåriga almar som SL beslutat fälla för att bygga en ny tunnelbaneuppgång. Larmet hade gått klockan 21 kvällen innan, när nätverket Alternativ stad via en telefonkedja fick veta att motorsågarna skulle starta samma natt. Demonstranter klättrade upp i träden, andra satte sig runt stammarna; polis slog med batonger, demonstranter kastade grus. Av säkerhetsskäl avbröts sågandet efter någon minut. Almstriden blev en av de tongivande svenska medborgarrörelserna under 1970-talet — träden räddades, planeringsbeslutet revs upp, tunnelbaneuppgången flyttades till Arsenalsgatan och öppnade först 1987. Flera av almarna står kvar än idag, några med synliga ärr efter motorsågarna.
Etthundra-femtioett år tidigare, den 12 maj 1820, föddes Florence Nightingale (1820–1910) i den toskanska staden hon fick sitt förnamn ifrån — Florens. Hennes insats vid det brittiska militärsjukhuset i Skutari under Krimkriget 1854–56 — där hon med 38 sjuksköterskor halverade dödligheten på avdelningar med upp till 42 procents mortalitet — gjorde henne till legendgestalt redan i livet. Hon grundade världens första moderna sjuksköterskeskola vid St Thomas Hospital i London 1860, blev som första kvinna invald i Royal Statistical Society och uppfann coxcomb-diagrammet för att visualisera Krimkrigets dödsorsaker för parlamentet. Sedan 1965 firas hennes födelsedag som Internationella sjuksköterskedagen i 130 länder — en dag för alla de yrken som likt hennes växte fram ur idén att vård är en samhällsinfrastruktur, inte en barmhärtighetshandling.
Namnsdag
Idag har Charlotta och Lotta namnsdag.
Charlotta är en svensk form av franska Charlotte, femininum av Charlot (diminutiv av Charles) — i botten samma germanska rot som Karl, från karl ("fri man, husbonde"). Namnet kom till Sverige under sent 1600-tal i samband med franska kulturmodets genomslag i hovet och bars av Hedvig Elisabeth Charlotta (1759–1818), drottning av Sverige 1809–18 och från 1814 även av Norge. Född prinsessa av Holstein-Gottorp och gift 1774 med sin kusin hertig Karl av Södermanland (sedermera Karl XIII), blev hon mest känd för sin franska Dagbok i åtta band — en av 1700-talets viktigaste politiska källskrifter, med ögonvittnesbeskrivningar av Gustav III:s mord på Operan 1792, av riksdagen i Norrköping 1800 och av Karl XIV Johans ankomst till Stockholm 1810. Drygt 17 000 svenskor heter Charlotta.
Lotta är ursprungligen en kortform av Charlotta som vandrat sin egen väg. Sedan tidigt 1900-tal har namnet i Sverige fått en bibetydelse genom Svenska Lottakåren, grundad den 10 september 1924 av officershustrun Tyra Wadner efter inspiration från finska Lotta Svärd-rörelsen — namnet i sin tur från en gestalt i Johan Ludvig Runebergs diktcykel Fänrik Ståls sägner (1848). Under beredskapsåren 1939–45 räknade kåren över 110 000 medlemmar — kvinnor som lagade mat, manövrerade luftbevakningstorn och skötte sambandsutrustning vid en tid då försvaret formellt var stängt för dem. Idag är Svenska Lottakåren Sveriges största kvinnoorganisation inom totalförsvaret. Drygt 18 000 svenskor heter Lotta.
Presenttips för dagen
Känner du en Charlotta eller Lotta? Två namn med olika klangbotten men samma rot — hovets franska och beredskapens nordiska. För Charlotta-vännen: Hedvig Elisabeth Charlottas Dagbok i kortversion (Atlantis 2001) eller en biografi om Florence Nightingale. För Lotta: en historik över Svenska Lottakåren — boken Lottorna lever (Wahlström & Widstrand) — eller någon av Astrid Lindgrens Lotta på Bråkmakargatan-böcker. Räcker tiden inte till funkar ett Glassogram via Swish — det är hågkomsten som räknas, av drottningen som skrev och av kvinnorna som höll ställningarna.