18 Maj

Den 18 maj 1160, en söndag, gick Erik Jedvardsson — sedan 1156 konung av såväl Svealand som Götaland — i mässan i den lilla träkyrkan vid Östra Aros (det som idag är Uppsala domkyrkas plats). När han trädde ut ur kyrkporten möttes han av en dansk-svensk uppviglare vid namn Magnus Henriksson, en tronpretendent från den utdöda Stenkilska ätten med stöd av en flock missnöjda stormän. Erik blev nedhuggen, halshuggen och, enligt en av de fyra olika versionerna i hans helgonlegend, sparkad in i en uppspringande källa — den så kallade S:t Eriks källa som ännu finns mellan Helgeandshuset och domkyrkan i Gamla Uppsala. Inom ett decennium hade vänner av Eriks ätt börjat dyrka honom som martyr; på 1170-talet kanoniserades han inofficiellt som Sveriges nationalhelgon, och under 1200-talet fördes hans ben till en silverskrin i den nya gotiska Uppsala domkyrka, där de står än idag. Sankt Erik blev Stockholms stadshelgon — det är hans ansikte som syns på Stockholms stadsvapen och på alla brunnslock i innerstaden. Hans festdag, 18 maj, är därmed en av medeltidens äldsta svenska helgdagar.

Åttahundra-tjugo år senare, klockan 08.32 lokal tid den 18 maj 1980, exploderade Mount St. Helens i delstaten Washington i nordvästra USA i ett av 1900-talets största vulkanutbrott. Den norra sidan av berget kollapsade i historiens största dokumenterade jordskred efter två månaders förvarningsskälv, och den efterföljande sidoriktade pyroklastiska strömmen drog fram med över 1 000 km/h över cirka 600 kvadratkilometer skogsmark medan askmolnet steg på elva minuter till 24 kilometers höjd. Femtiosju människor omkom — bland dem den 83-årige fjällräddningsmannen Harry Truman som vägrat lämna sin stuga vid Spirit Lake — tillsammans med en ofattbar mängd vilt och 47 broar förstördes. Berget tappade 400 meter av sin topp och har sedan dess byggt upp en ny topp av 90 meter inne i kratern.