8 Maj
Världsdagen för Röda korset
Idag firar vi
Den 8 maj 1828 föddes Jean Henri Dunant (1828–1910) i en köpmannafamilj i Genève. Trettioett år senare, kvällen den 24 juni 1859, befann han sig av en tillfällighet i den lilla norditalienska byn Castiglione delle Stiviere, en mil från slagfältet vid Solferino där Napoleon III:s franska och Viktor Emanuels piemontesiska armé just dagen innan besegrat österrikarna i ett av Europas blodigaste sammandrabbningar — på sexton timmar dog 6 000 soldater och 36 000 sårades. Dunant tillbringade en vecka med att organisera nödhjälp till dem som låg och dog i kyrkor och stall, och tre år senare publicerade han Un Souvenir de Solférino (1862) med kravet på en internationell organisation som skulle vårda sårade oavsett uniform. Resultatet blev Internationella rödakorskommittén (1863) och Genèvekonventionen (1864). År 1901 fick Dunant det allra första Nobels fredspris, och hans födelsedag den 8 maj firas idag som Världsdagen för Röda Korset i 191 länder.
Samma datum, 117 år senare, undertecknade fältmarskalk Wilhelm Keitel klockan 22.43 lokal tid på Sovjets initiativ en andra och slutgiltig kapitulationsakt i en officersmäss i Berlin-Karlshorst — ratificeringen av Reims-kapitulationen från natten innan, denna gång inför sovjetisk överbefälhavare. Dagen blev Victory in Europe Day i Storbritannien, USA och Frankrike, medan Sovjetunionen och dess efterföljare firar minnet den 9 maj eftersom Berlin redan hunnit gå in på det datumet. Två datum, ett krig, två firanden — och i mitten en humanitär doktrin grundad av en schweizisk köpman som råkat se Solferino dagen efter slaget.
Namnsdag
Idag har Åke namnsdag.
Åke är ett av de djupast nordiska förnamnen, fornvästnordiskt Áki, en diminutivavledning till urnordiskans anuR ("förfader") — namnet betyder ungefär "lillefar" eller "lille förfader", en smekform som troligen användes som tilltal till sönerna i en familjeled. Det är ett av få förnamn som finns belagda redan på vikingatida runstenar och hörde under 1500-talet till de vanligaste manliga namnen i Götaland. I modern tid bärs det av flera tunga svenska gestalter, men ingen av dem matchar Åke Senning (1915–2000), thoraxkirurgen från Rättvik i Dalarna som tillsammans med ingenjören Rune Elmqvist konstruerade världens första implanterbara pacemaker. Den 8 oktober 1958 opererade Senning in den första prototypen i en 43-årig stockholmare vid namn Arne Larsson som led av Stokes-Adams syndrom — pacemakern fungerade i tre timmar, en reservenhet sattes in samma dag, och Larsson levde sedan med implanterad pacemaker till 2001 (och bytte enhet 26 gånger). Senning vägrade ta patent på uppfinningen med motiveringen "medicinska upptäckter tillhör patienterna, inte uppfinnaren". Han kallades 1961 till lärostolen i kirurgi vid universitetet i Zürich, men hans arbete på Karolinska sjukhuset gjorde Stockholm till hjärtkirurgins europeiska centrum under 1950-talet. Drygt 22 000 svenskar heter Åke.
Presenttips för dagen
Känner du en Åke? En generation framför allt — namnet hade sin höjdpunkt på 1920- och 30-talen, så de flesta Åkar är pensionärer idag. Förslag i namnets anda: en bok om Åke Senning och pacemakerns historia (Hjärt-Lungfonden har bra material), en pocket av Åke Edwardsons Erik Winter-deckare för läsaren, eller en gåva till Röda Korset i hans namn på Världsdagen. Hinner inte handeln med funkar ett Glassogram via Swish utmärkt. Det är hågkomsten som räknas — av "lillefar" och av Solferinos blodbad som föranledde det första humanitära folkrättsavtalet.